Semlor och Fettisdagen

Semlan, eller fastlagsbullen, som vi är vana att äta den med grädde och mandelmassa är en ganska ny uppfinning. Däremot går seden med bakverk inför fastan tillbaka till medeltiden.

Fettisdagen
Eller fastlagsdagen, semmeldagen – inträffar på tisdagen sju veckor innan påsk så datumet fettisdagarna inträffar på varierar från år till år. 2019 infaller den 5 mars.

Fettisdagen är enligt tradition den dagen då man fick äta fet­tisdags­bullar som vi kallar semlor. Fettisdagen var tidigare kulmen på en tredagars fest då man åt upp sig inför den 40 dagar långa fastan som inledes dagen efter fettisdagen.

Semlan
En nygräddad vetebulle fylld med mandelmassa, toppad med vispgrädde och ett lock pudrat med florsocker.

Semlan finns beskriven i texter från 1600-talet. Vitt mjöl var en lyxartikel och inget för vanligt folk förrän i slutet av 1800-talet.

Från början var semlan en slätt bulle som delades på mitten. En del av innehållet gröptes ur och blandades med mandel, mjölk och smör. Blandningen stoppades tillbaka i bullen och ursprungssemlan var född. Sitt moderna utseende fick semlan först under 1930-talet då grädden gjorde sitt intåg.

Numera kan man köpa semlor nästan närsomhelst men ända fram till 1950-talet måste man vänta till fastlagsdagen innan man fick sätta tänderna i sin semla. 1953 bötfälldes några bagare i Malmö som börjat baka semlor redan i januari. Man fick varken baka eller sälja semlor innan fettisdagen.

Ordet semla kommer från latinets simila som betyder vetemjöl. Forskare har fastställt att orden semla, simla och andra synonyma motsvarigheter finns hos antikens folk – romare, greker, araber – och betecknar ett bakverk “skapat av finaste vetemjöl”.

Fastlagen
Sverige var ett katolskt land fram till reformationen och inom den katolska kyrkan fastade man inför påsken. Fastlagen är, enligt Svenska kyrkan, de tre dagar som infaller precis före själva fastan. För att klara av fastan hade man då tre dagar på sig att frossa ordentligt genom att äta mycket – ofta fet mat, och dricka gott.

Själva ordet fastlag är en blandning av danskans och tyskans “vastel-avent” och “Fasten-abend”.

Semla – Hetvägg
Hetvägg är ett gammalt sätt att servera sin semla i varm mjölk. Har varit vanligt i Sverige sedan 1700- talet och många tycker fortfarande att det är just så här en semla ska avnjutas.

Kung Adolf Fredrik
Det finns en svensk kung som idag är känd för en enda sak. Nämligen att han dog efter att ha ätit en stor portion hetvägg. Kungen hette Adolf Fredrik och levde mellan 1710 och 1771.

En kväll, fettisdagen den 12 februari år 1771, slog han till med ostron, hummer, böckling, kaviar, surkål, kött med rovor och så som avslutning – hetvägg. Till allt detta drack han champagne. Det blev hans död.

Ett vittne, Johan Gabriel Oxenstierna, menar att kungen inte klarade att smälta all den här maten vilket medförde att han fick ett slaganfall och dog. Det gick rykten om förgiftning, men Oxenstierna menade att just hetväggen var det som avgjorde kungens öde. Kungen lär ha ätit 14 portioner hetvägg!

Källa: www.semlor.nu ‎Hbg Nu - extern länk!