Påsk – var(för) när hur?

Påsken 2019 infaller måndag 15 april – söndag 21 april.

Helgdagar under påsken 2019
Fredag 19 april – Långfredagen
Lördag 20 april – Påskafton
Sön 21 april – Påskdagen
Måndag 22 april – Annandag påsk

Först ska det vara vårdagjämning. Sedan ska det vara fullmåne efter vårdagjämningen, och den första söndagen därefter infaller påskdagen. Följaktligen kan påsken i teorin infalla tidigast den 22 mars och senast den 25 april.

Påsk idag
Påsken saknar i dag betydelse för många – många vet inte ens varför vi firar påsk. Man kanske äter ägg och pyntar lite. Annat var det förr. Då var påsken en viktig högtid förknippad med mycket folktro som häxor och andra övernaturliga ting.

När stora helger var i antågande fanns en tro förr att övernaturliga väsen var i farten såsom vättar, älvor, tomtar, troll och häxor. Detta gällde även påsken.

Dagens svenska påskfirande blandar det kristna, det judiska, folktro och skrock – med ägg, ris, harar och häxor på väg till Blåkulla på fest med självaste djävulen.

Religion folktro skrock och vidskepelse
Som istortsett alla högtider och helger är påsken “kidnappad” av kristendomen. Påsken är en urgammal hednisk högtid och har firats redan så tidigt som på 100-talet.

Som också dom flesta högtider handlar det från början om “nystarter” och vändningar i årstiderna, med då festligheter och blidkande till olika gudar om bra tider. Som här, Ēostre, en germansk vårgudinna som firades kring vårdagjämningen den 21 mars, ungefär vid samma tid då påsken tidigast kan infalla.

Ēostre skall ha haft attributen ägg och kaniner, båda uppenbara fruktbarhetssymboler. Dessa har sedan tagits över som påsksymboler när kristendomens intåg gjorde att germanerna började fira påsk i stället. Engelskans “Easter” och tyskans “Oster” syftar på påsken och hennes fest/högtid.

Judendom
Inom judendomen firas påsken till minne av uttåget ur Egypten och kallas Pesach. Det är hebreiska för att ”passera förbi” och syftar på det stora uttåget när judarna tilläts lämna ett liv av slaveri och förtryck.

Kristendom
Den kristna påsken firas till minne av Jesus lidande, död och uppståndelse, vid den judiska påsken i Jerusalem.

Islam
Påsk firas inte inom islam. Där ser man Jesus som en profet, men inte som gud/jahve – och tror inte på uppståndelsen.

Häxorna
Genom delar av Sveriges historia har man trott att skogarna var fulla av troll, himlen full av väsen och marken fylld av magi. Vissa nätter var det extra mycket trolldom i görningen och farligast av alla dessa var häxorna som flög på kvastar eller bockar till Blåkulla där de höll gästabud och orgier med djävulen själv.

Dagens mer beskedliga påskkärringar, är oftast utklädda barn som önskar glad påsk.

Enligt folktron var Guds goda makt i världen som svagast på lördagen mellan långfredag och påsksöndag och då var onda häxor och troll i rörelse.

Påskhäxorna har också en annan, mycket tragisk bakgrund. Under häxprocesserna på 1600-talet förföljde och dödade kristendomen människor som man trodde var häxor eller trollkarlar.

Påskäggen
Få maträtter är så starkt förknippade med en högtid som ägg är förknippat med påsken. I olika tider, religioner och kulturer har ägget stått symbol för fruktbarhet och återfödelse – man trodde ägget hade magiska krafter och gav hälsa och livskraft. Att det äts så mycket ägg runt just påsk har i väst att göra med vintern. I mörkret och kylan värpte hönorna inga ägg men lagom till fastan kom äggen, men då fick man inte äta dem. Därför hade man ett överskott av ägg lagom till påsken efter fastan – det fanns helt enkelt mycket ägg att äta upp.

Påskharen
Enligt traditionen är påskharen en påskens motsvarighet till jultomten. Haren kom till oss på 1900-talet och har enligt en teori uppstått genom att man misstolkat klumpiga träsnitt avsedda att föreställa påsklammet. Men haren är också en symbol för fruktbarhet och vaksamhet.

Kycklingarna, tupparna och fjädrarna hänger givetvis ihop med äggen, som också har gett påsken dess gula färgtema.

Källa: www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi ‎Hbg Nu - extern länk!